mittlivsomtherese

Nu har vi precis kommit hem efter att ha varit ute några timmar. Det var skönt och behövligt att få rensa skallen med lite frisk luft. Det är långa dagar själv med barnen och dom är inte alltid så lätta att ha att göra med, särkilt inte den lilla som mest gråter hela tiden. Jag ammar henne minst 2 gånger i timmen dygnet runt nästan, att få duscha i lugn och ro känns som lyx numera. Jag har ständigt dåligt samvete för att jag inte hinner med Wille och Felicia. Är det så konstigt om jag räknar med att få lite hjälp på helgerna då?? Eller lite uppskattning?? Jag varken gnäller eller beklagar mig över hur mina dagar är för jag vet att det blir bättre ju större lillan blir. Just nu tar hon all min tid och jag behöver hjälp med att ge dom andra två den tid som jag inte har. Jag älskar min sambo över allt annat men ibland känns det som vi lever i helt olika världar.

Tack världens bästa mamma för att du förstår mig!!!

Nu ska jag hänga tvätten, plocka ur torktumlare och diskmaskin, fixa mellis och packa Felicias väska. Sen ska jag vila en stund så jag orkar köra till Sandviken ikväll.